Vad säger lagen?

Enligt lagen (SFS 2003:778) Lag om skydd mot olyckor är den som äger en fastighet eller den som bedriver verksamheten, den så kallade nyttjanderättshavaren, ansvarig för brandsäkerheten. För att uppfylla detta ansvar ska rutiner för systematisk egenkontroll upprättas. Detta arbete kallas för systematiskt brandskyddsarbete och förkortas SBA. Arbetet syftar i första hand till att förebygga och i andra hand till att minska konsekvenserna vid en brand.

Vad är SBA?

Systematiskt brandskyddsarbete innebär att man på ett organiserat sätt utbildar och övar personal samt dokumenterar, kontrollerar och följer upp brandskyddet i en byggnad eller verksamhet. Systematiskt brandskyddsarbete är ett kvalitetshöjande arbete som påminner om såväl internt arbetsmiljöarbete som övrigt kvalitetsarbete. Strukturen är densamma liksom metodiken, varför det med fördel kan integreras i verksamhetens vardagliga rutiner. Genom ett systematiskt brandskyddarbete kan brandskyddsnivån hållas på en, över tiden, hög och jämn nivå.

För vem?

Alla verksamheter ska bedriva SBA i skälig omfattning. För vissa verksamheter skall arbetet dokumenteras, inte minst för att strukturera arbetet men också för att arbetet inte ska vara beroende av en eller flera personer.
Dokumentationen utgörs av olika komponenter som kan vara av dels teknisk karaktär (till exempel brandlarm och släckutrustning) och dels organisatorisk karaktär (till exempel ansvarsfördelning och utbildning). Om det inte framgår klart av hyresavtal eller motsvarande bör parterna gemensamt komma överens om hur ansvar och arbetsuppgifter rörande SBA ska fördelas.

Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete

beslutade den 6 februari 2004.

Allmänna råd
SRVFS
2004:3

Enligt 2 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller
nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de
åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller
begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller
organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande
av utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär
kan vara utbildning och information.
För att uppfylla dessa krav bör ett systematiskt och kontinuerligt
brandskyddsarbete bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela
användningstid. I detta ingår att brandskyddet bör dokumenteras.
Räddningsverket meddelar härmed följande allmänna råd och kommentarer
om systematiskt brandskyddsarbete. Räddningsverkets meddelande 2001:2
med allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete
upphör samtidigt att gälla.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte
tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning
(lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella
rekommendationer om deras tillämpning.

Allmänna råd är markerade med kursiv stil.

Statens räddningsverk
ELISABETH SÖDERBERG

Mette Lindahl Olsson
(Enheten för bebyggelse och miljö)

---

Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete

Det går inte att värdera brandskyddet hos ett objekt med utgångspunkt i de
enskilda brandskyddsåtgärderna. Det krävs en helhetssyn och därför är det
av stor vikt för brandsäkerheten att ägare och nyttjare 1 av byggnader och
andra anläggningar har kunskap om sitt brandskydd, hur vidtagna
brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till att minska riskerna.
Enstaka kontroller av hur utförda brandskyddsåtgärder fungerar ger inte
besked om hur brandskyddet fungerar mellan kontrollerna. Ett gott
brandskyddsarbete behöver därför bedrivas systematiskt och kontinuerligt
och utgå från de brandrisker som finns.

Ett sådant arbetssätt innebär också att kunskaperna om brandskyddet
underhålls och utvecklas inom verksamheten. Omfattningen av det
systematiska brandskyddsarbetet styrs av den verksamhet som bedrivs inom
byggnaden eller anläggningen och hur denna utvecklas och förändras.
Behov av kommunikation finns i första hand med dem som äger, nyttjar
eller vistas på objektet och i andra hand med de myndigheter som utför
tillsyn.

Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och nyttjare fortlöpande bör vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns.

Dokumentation av brandskyddet

För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation av brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. I fråga om enklare byggnader eller anläggningar, med låg brandrisk och en verksamhet som inte ställer särskilda krav på tekniska eller organisatoriska brandskyddsåtgärder samt där tillräcklig information och kunskap kan upprätthållas på annat sätt, behöver skriftlig dokumentation inte upprättas. Det systematiska brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras med dem som berörs av det.

Dokumentationen bör beskriva byggnaden och dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som finns för brandskyddet samt de förändringar som sker.

Normalt bör dokumentationen finnas samlad. Om det finns skäl att dela upp den, och detta är möjligt utan att minska förståelsen, kan dokumentationen ingå som en del av annan dokumentation och behöver inte vara samlad i en pärm, ett kapitel eller liknande. Dokumentationen bör om möjligt förvaras där den berörda verksamheten bedrivs och den bör finnas tillgänglig vid tillsyn. Den bör uppdateras regelbundet och vid behov.

I de fall flera ägare eller nyttjare verkar inom en byggnad eller en anläggning, t.ex. i en butiksgalleria, bör en dokumentation upprättas för varje enskild verksamhet. I dessa fall bör dessutom en sammanställning finnas över de sammantagna riskerna och det övergripande brandskyddet.

Dokumentationen bör utföras/sammanställas av personer inom den egna verksamheten som är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid särskilda behov kan extern hjälp behöva anlitas.

Inom verksamheten bör det finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation.

Dokumentationen kan tjäna som underlag för den skriftliga redogörelse för
brandskyddet som ägaren eller i vissa fall verksamhetsutövaren skall lämna
till kommunen enligt 2 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor.
För nyare byggnader där det upprättats brandskyddsdokumentation enligt
byggreglerna 2 kan den dokumentationen tjäna som grund även för det
systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. När byggnaden tas i
bruk och används, kompletteras dokumentationen från byggskedet med
uppgifter om den verksamhet som bedrivs i byggnaden, de förändringar som
görs och den organisation som finns för brandskyddet.
Det räcker inte med att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt
brandskyddsarbete. Avgörande är vad som i praktiken åstadkoms för att
upprätthålla och förbättra brandskyddet. Dokumentationen är ett hjälpmedel
och en kunskapskälla som används för styrning och vägledning av det
systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet.
Det kan finnas skäl att dela upp dokumentationen av brandskyddet i flera
delar, exempelvis då informationen om verksamhetens tekniska
installationer finns samlade i drifts- och underhållssystem, medan
informationen över verksamhet och organisation behandlas i ett eget system.
Någon form av hänvisning eller koppling mellan systemen förutsätts dock.

Behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet styrs av flera faktorer där byggnaden, verksamheten och organisationen tillsammans eller var för sig utgör de viktigaste. För byggnader eller anläggningar som omfattas av en eller flera av nedanstående fyra kriterier bör det finnas skriftlig dokumentation

1. Byggnad

För de byggnader vars brandskydd inte enkelt kan beskrivas med generella brandskyddsåtgärder, vars brandskyddsåtgärder kräver speciellt underhåll, där det krävs automatiska eller manuella styrningar av brandskyddsinstallationer eller som är kulturhistoriskt värdefulla bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet.

Som exempel kan nämnas stora, höga, djupa eller komplexa byggnader och
byggnader vars brandskydd projekterats genom analytisk dimensionering 3.
Skriftlig dokumentation av brandskyddet behöver normalt inte upprättas för
bostads- och kontorshus där förenklad dimensionering 4 tillämpats vid
utformningen av brandskyddet. Detsamma gäller för exempelvis sådana
industri- handels- och bostadslokaler som är belägna med utgång direkt till
det fria och som rymmer ett fåtal personer.

2. Verksamhet

För de byggnader och anläggningar där det bedrivs verksamheter som medför stor risk för uppkomst av brand eller för spridning av brand, omfattar stora personantal, omfattar sovande personer med dålig lokalkännedom, ofta förändras eller kan medföra att utrymningsvägar blockeras, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet.

Som exempel kan nämnas samlingslokaler, skolor, hotell, industrier och
sjukhus.

3. Organisation

För de byggnader och anläggningar där verksamhetens brandskydd bygger på en organisation där flera personer är engagerade i utformning och upprätthållande av det systematiska brandskyddsarbetet, där det förutsätts ett aktivt deltagande av personalen vid brand eller tillbud eller där brandskyddet till stor del är beroende av ett fungerande samarbete mellan personalen, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet.

Behovet av information till dem som är direkt berörda av verksamheten bör också beaktas.

Som exempel kan nämnas industrihotell, butiksgallerior, konsert- och
idrottsarenor, skolor, hotell, sjukhus och vissa trafiktunnlar.

4. Övrigt

Vid bedömning av behovet av skriftlig dokumentation bör också omkringliggande verksamheters risker beaktas, om de medför större krav på brandskyddet i den egna byggnaden, verksamheten eller organisationen.

Som exempel kan nämnas närhet till rekommenderade transportleder för
farligt gods, närhet till verksamheter som hanterar större mängder
brandfarliga eller explosiva varor samt verksamheter som av annan
anledning kan medföra allvarliga konsekvenser för den egna verksamheten
vid en brand eller annan olycka.

Tillsyn och kontroll

Enligt 5 kap. 1 § lagen om skydd mot olyckor utövar kommunen tillsyn över
efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

I samband med tillsyn bör behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet prövas. Denna prövning bör även omfatta en bedömning av om ägaren eller nyttjanderättshavaren har tillräcklig kunskap om objektets risker och dess brandskydd samt om det finns förutsättningar för nödvändigt underhåll av brandskyddsåtgärderna.

Om det finns skriftlig dokumentation av brandskyddet bör även dess innehåll, omfattning och efterlevnad kontrolleras vid tillsyn. Ägaren eller nyttjanderättshavaren och andra berörda bör själva kunna redogöra för sitt brandskydd med stöd av sin dokumentation, och detta bör också prövas vid tillsynen.

Det är lämpligt att tillsynen omfattar en dialog mellan tillsynsmyndigheten
och ägaren eller nyttjaren om det systematiska brandskyddsarbetet avseende
både förebyggande åtgärder mot brand och åtgärder i händelse av inträffad
brand. Tillsynsmyndighetens behov av dokumentation av brandskyddet är
inte styrande för det systematiska brandskyddsarbetet. En tillsynsförrättare
har dock rätt att få del av de uppgifter och handlingar som behövs för
tillsynen.

I fråga om dokumentationens innehåll kan bilagan tjäna som vägledning.

---

 

Bilaga

Dokumentationens innehåll

Innehållet i dokumentationen styrs av behovet i det enskilda fallet, men som
generell vägledning kan nedanstående punkter vara lämpliga att beskriva i
en skriftlig dokumentation.

− Generell beskrivning av byggnaden.5 Beskrivningen bör visa
byggnadens läge, utformning och i vissa fall ingående
byggmaterial. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör dess
kulturhistoriska värde beskrivas samt i förekommande fall var
särskilt värdefulla inventarier finns placerade.

− Generell beskrivning av verksamheten och dess risker. Beskrivningen
bör i text eller på en skiss visa var olika verksamheter bedrivs i
objektet för att det skall kunna vara möjligt att följa hur riskerna
förändras.

− Ansvarsfördelning för brandskyddet. Organisation och instruktioner
för ansvar, kontroller och underhåll, samt organisation och
instruktioner vid brand bör redovisas.

− Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder. Byggnaders och
installationers utformning och funktion och hur de förväntas
hanteras vid en eventuell brand bör redovisas. De vanligaste
tekniska brandskyddsåtgärderna återfinns i checklistan nedan.

− Förutsättningarna för att med egen personal och med hjälp av
räddningstjänsten utföra en akut insats i byggnaden/verksamheten.

− Plan för utbildning och övning, med uppgifter om vilka som ska
övas/utbildas, typ av övningar/utbildning och hur ofta de ska ske.

− Underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder med
uppgifter om vem som är ansvarig, vilken typ av kontroll som
avses och hur ofta de ska ske.

− Genomförda kontroller av brandskyddsåtgärder. Skriftlig
dokumentation bör ske av utförd egenkontroll, extern kontroll och
eventuella planer på åtgärder.

− Genomförd utbildning och övning. Skriftlig dokumentation bör
göras över genomförd utbildning och övning.

− Rutiner för information till hantverkare, besökare m.fl. som kan
påverka eller beröras av brandskyddet i sådan utsträckning att
riktad information behövs bör anges.

− Tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor och
andra tillstånd som rör brandskyddet eller är beroende av
brandskyddet bör komplettera dokumentationen.

− Genomförda och planerade förändringar i organisationen,
byggnaden eller verksamheten och som påverkar brandskyddet bör
framgå av dokumentationen.

− Revision av dokumentationen. Av dokumentationen bör framgå
hur, av vem och med vilka intervaller dokumentationen utvärderas,
följs upp och revideras.

Checklista över vanliga tekniska brandskyddsåtgärder

• Utrymningsvägar
• Brandceller
• Nödbelysning
• Dörrar i brandcellsgräns
• Dörrar i utrymningsvägar
• Brand- och utrymningslarm
• Släcksystem
• Brandgasventilation
• Skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystem
• Räddningsvägar
• Stigarledningar
• Brandskydd av bärande stomme
• Skydd mot brandspridning till närliggande byggnad
• Brandtätningar
• Ytskikts brandklass

Checklista över organisatoriska brandskyddsåtgärder

• Ansvarsfördelning
• Utbildning
• Information
• Övningar
• Instruktioner och rutiner
• Service och underhåll
• Kontrollplaner och dokumenthantering